Suck it, blow it.

Jag har annonserat att något nytt ska ske på min andra blogg,
det finns en mening med det hela, en ny design, som jag hoppas
hinner bli klar i tid och ett nytt tillvägagångssätt som gör att jag känner
att det finns något värt i att lufta mina tankar varje dag. Det kommer 
också att rikta sig mer mot er, den svenska målgruppen, men för att
det inte ska bli rörigt, alltså svenska blandat med engelska så arbetar
jag på en lösning till det med. Jag vet ännu inte hur det blir, men jag 
hoppas att det blir bättre, snyggare och mer intressant. Jag ska sopa
banan med er jävla rövpulare därute. Shick-Shack-bong-bong. Hörs 
o syns! 

/ R.E. 

De små planerna..

Allt är på gång, på samma jävla gång. Första dagen på hur länge som helst, som jag har haft
tid och lust att skapa någonting överhuvudaget. Känns bra. Ska starta en svensk blogg borta på
WP, som ska gå hand i hand med Donkey Punch! eller så hade jag tänkt i alla fall. Det var dock
någon jävla idiot som hade tagit namnet Polyhistor, vilket hade varit enklast om man hade haft,
nåväl världen går inte under för det. Får helt enkelt hitta på något annat, fyndigt. Det är mina planer
i alla fall. Jag hojtar när jag ska börja dirigera över all trafik från här bort till WP, så länge ska ni, som
tycker om engelska, hoppa in på Donkey Punch! åh länkarna funkar inte, ännu en gång, go fuck yourselves
Publishme. Fuckin' twats.

(http://robertekstrom.wordpress.com)
(http://pfas.wordpress.com)

Hörs!

Om det ändå vore lite lättare

Show some love to the Donkey Punch!. Det är på gång, det intressanta.
Internet Explorer har fuckat upp sig skapligt mycket, så kan inte uppdatera
min .com. Därav all reklam till bloggen min, den bättre då, vill säga.

Jag är dålig på att blogg här numera, men det är för att all min energi går
åt att vara mer jag, men utan ens vara jag?! Låter konstigt? Ja det känns
skumt, men det är också kul. Jag är igång med mitt skrivande nu och just
nu är allt på riktig rullning. Donkey Punch! funkar fint och har mer och mer
besökare vilket gläder mig. Det betyder att jag gör någonting bra.

Eftersom Engelska inte är mitt modersmål, så känns det skönt att få skaka
av sig lite här på Svenska, men det faller sig inte lika snyggt som annars,
nu är det bara rabbla på, eftersom tiden går fortare än innan eller det känns
som så i alla fall. Jag längtar tills jag fått igång min .com på riktigt och Donkey
Punch! är större och bättre. Polyhistor är ett minne blott skulle man kunna säga.
Men den finns kvar, bara därför att och utifall att jag skulle få för mig att vilja blogga
mer på Svenska igen, så finns du kvar här min kära vän. Och ja håll utkik på DP, för
snart kanske nyheter dyker upp, nyheter om vilken kort story som ska filmas utav
the Dajli. Eller det är tänkt så i alla fall och det känns riktigt skönt. En av mina korta
filmad i HD, där har vi vägen in mina vänner, vägen in till drömmarnas land.

Hej Svej!


Skit. Skit. Skit.

Jag kan knappt förstå att det var nästan en vecka sedan julafton, helt sjukt att tiden bara
trallar iväg och imorgon är det en vecka, samt Nyårsafton. Jag vet inte riktigt vad jag ska
tycka om det. Nåväl livet går vidare, idag är det städdag och har äntligen rensat ur massor
med skit ur klädkammaren, så nu kan man i alla fall gå därinne. Nu ska det åkas iväg till
Tornby, inhandlas skumpa, gå en sväng på IKEA och käka "lunch". Väl hemma igen,
så ska jag WP:a lite och ni glömmer väl inte bort Donkey Punch! ? Nu funkar ju självklart
inte länkarna, det är därför jag avskyr er publishme.se / blogg.se, ni vet inte riktigt hur man
gör. (http://robertekstrom.wordpress.com) Och nej, jag vet att ni inte glömmer bort DP! ;)


Glöm inte bort..

Glöm nu inte bort, det bättre, det nyare och det större. Donkey Punch! För er som inte
tycker om att läsa allting på Engelska, jag ska komma med en lösning på det inom
sinom tid, kanske på min .com sida. Men tillsvidare får ni nöja er med att läsa på
Engelska eller vänta på att jag bloggar här, vilket sker väldigt sällan. Så är det med det.
Jag gillar det nya, det ger mig nya krafter. Det ger mig allt.

God Jul förresten!

Donkey Punch

Det nya är större och bättre. Efter 180 unika sidvisningar under två bra dagar, 
är det mer än jag någonsin knåpat ihop här, förutom på den tiden då jag var
bra och intresserant, jag ber er kolla det nya, det större och det bättre.

Welcome to Donkey Punch.

Där kan ni hitta mina innersta tankar, mina chapters, volumes och allt det
kommande, ni kan hitta min braiga recension av Kanye's, 808's & heartbreak. m.m.

Nåväl, jag kommer aldrig lägga ner polyhistor, men det kommer bli sällan,
kanske som en shoutout för det som kommer, bara så ni vet!

Vi ses på Donkey Punch!

Jag finner er..

..otroligt patetiska. Inte ni, utan dom andra.

Jag har en tanke, en tanke om att kanske satsa lite mer på
det jag vill och lite mindre på det som numera är extremt
slentrian. Jag tror att jag kanske skulle uppnå någonting
om jag bara gjorde det och slutade snacka. Jag är på gång
nu iaf, har funnit mer sätt att göra det på och ska göra det
tills jag faller ihop.

Vill passa på att meddela om min andra blogg, nej förresten,
inte än, ha tålamod mina vänner, ha tålamod.

Det borde vara tråkigare

Det är faktiskt kul att starta en ny blogg, en ny start kan man nästan säga.
Jag känner mig pånytt född, (Crazy? Lite) fantastiskt.

Jag har en uppdatering i bakfickan och jag återkommer med den nya bloggens
namn, för den som är intresserad vill säga, annars kommer jag självklart uppdatera
mina livs steg även här.

Hej och hå.

I klartext.

Det lilla, är det mystiska och underbara.
Det som vi knappast ser, är egentligen vackrare än det som syns tydligt.

Var är du Döden? Det var länge sedan vi talades vid..


Gammalt

En resa till avklarad. Min beskrivning av denna, skulle jag kunna sammanfatta i några ord.Kaos. Avkopplande. Fantastisk. Regnigt. Mycket regnigt. Sol. Bad. Ja, ungefär så.Jag läste ut "Män som hatar kvinnor" häromdagen, det tog mig en kortare tid än jag tidigare trodde att plöja igenom den, en seg start anbringade ett makabert verk som jag verkligen tyckte om. Nu har jag direkt hoppat på den andra delen "Flickan som lekte med elden", det bådar gott, en mer direkt start och man är redan inne i skiten, fantastiskt. Det har triggat igång mig, det har intresserat mig på nytt för det jag alltid intresserat mig av, jag känner mig levande och på G.

Dock skönt att vara hemma igen, mycket skönt, även om det är kyligt och det känns att hösten står på tröskeln och väntar på att bli insläppt, men jag gillar det mörka och kalla, det får mig att släppa min prestationsångest och släpper tyglarna fria, en gång för alla. Nu när tv säsongen äntligen startat igen, så känner jag mig lite klyven, det är så mycket, men så lite tid, jag får helt enkelt välja de mer intressanta för ögonblicket och försöka komma ifatt lite senare på de andra.

Gamla vänskaper dyker upp till höger och vänster och det förvånar mig, för jag är egentligen ingen bra vän, om än många inte skulle hålla med om det, så vet jag det inombords. Min krets är sluten och jag förlitar mig bara till ett fåtal människor. Vem ska jag vara när de frågar? Dom som inte längre vet vem jag är..

Idag har jag ägnat min lediga tid åt att förbereda mitt egna lilla mirakel, kanske inget mirakel för någon annan än mig själv, då jag hoppas att det ger mig ett välbehövligt miljöombyte inom en viss kategori. Jag har kontakt med två av tre och hittills bådar det goda nyheter till livet i sig. Det finns endast två personer som vet vad jag talar om och det är min lovely och Nordin. Jag tror att det ska hållas så, tills det är klart och tills det finns.

Nej, nu ska jag ordna upp lite i lägenheten, så inte Jonna tror jag suttit här hela morgonen.

Hej Hopp!


Blogg?

Nu avskyr jag blogg.se eller publishme.se eller vad än ni kallar er..

Det är inte allt, jag har fått rysningar igen, lilla, lilla Anna Bergendahl från Idol,
sjukt, sjukt, sjukt. Sen gillade jag även den lugna mannen Lars Eriksson, diggar'n.
Jag som trodde att jag var nervös, detta är sinnessjukt Andreas Larsson, bra men
nervöst och numera är Peter Jihde min idol, snyggt jobbat, Mr. Jihde!

Som det ser ut, blev inte v. 38 min vecka, problem uppstod, men v. 39 däremot,
åh ja och nu är det bara 6 dagar tills man sitter på playan med en drink i handen,
cliché? hell yeah!

Hörs!


Jag är här nu..

Fantastiskt att så små grejor, kan få en människa att må så bra.

Idag vill jag inte mer än att säga så här: V. 38, är min vecka, då
har jag chansen och jag tänker ta den, med bravur, tror jag.
Nej, jag vet. Jag måste veta, för om jag inte vet, då kan jag inte.

Så jag vet, v. 38 är min vecka, då tar jag chansen, med bravur!

-

Sen det här med musik, vill passa på att tipsa om The Kooks,
lugnare och ganska så fina cover av MGMT's låt Kids, ni har hört,
men ni kommer höra den på ett annat sätt, efter att ni hörs The Kooks
version. Like it very much.

-

Nya lägenheten, tar sådan tid. Usch. Dom där jävla luckorna, skulle jag kunna
spräcka en efter en och sen påstå att det var en olycka utan dess like, fast jag
tror inte att Jonna skulle tro på mig, jag vet inte ens om det är värt ett försök, men
dom är inte mina favoriter nu. Inte heller dom där tallrikarna, som inte går in i skåpen.
Att borra är inte min specialité direkt, det blir snett, det blir tokigt, det blir flisigt,
det blir helt enkelt som det ska vara, amatörmässigt gjort.

Nu skall jag återgå till skrivande av det senaste APU-protokollet, sen ska jag
hem och peta lite på Jonna, sådär irriterande som bara jag kan vara. Hon pluggar,
alltså måste jag retas. Det finns inget annat. Lovëth you, my precious.

Över och Ut!

Rob-a-bob

Musica..

Le' album:

Bloc Party - Intimacy
Lil' Wayne - Tha Carter III
Coldplay - Viva La Vida / Death and All his Friends
CSS - Donkey


-
Hörs!


Slut?


Kommentarer är underskattade, jag tycker om dom, oavsett dom är snälla eller
oförskämda, jag föredrar den oförskämda sorten. Dom är lite som bränsle till min
ordtillförsel. Nu har jag varit lat alldeles för länge, så nu ska jag hoppa på tåget igen.

Jag kan inte riktigt berätta vad som är på G, men det lär märkas. En ledtråd.

**********-****** **** * ****, ******** er, fantastiskt bra och trevligt.

/ Rob


Dö?

Att dö, eller inte dö, det är en evig fråga.

Jag kommer att dö, men förhoppningsvis inte idag, imorgon eller de närmaste åren.

Och att signaturen "Döden" önskar att jag ska Dö, det är bara häftigt.


/
Rob.

Om

Min profilbild

Rob